Om alla barn till de som blev kristna under Pingstväckelsen hade fortsatt att vara kristna och om deras barn fortsatt att vara kristna och deras barn också - då skulle Sveriges andel kristna vara fler än två miljoner idag. Citatet kommer från Ingela Wahl under Kings Kids ledarkurs som vi gick tio år sen. Oavsett om siffrorna stämmer exakt eller inte så är det en svindlande tanke. Våra barn som ett missionsfält!

Hur ska våra barn behålla sin tro?

Detta är Pärlans djupaste vision och det som främst driver oss framåt. Att se våra barn upptäcka äventyret i att vara Guds barn, och växa i lärjungaskap. Våra barn växer upp i kyrkan, åker på läger och går på ungdomsmöten, men när de en gång växer upp och står på egna barn - finns då tron kvar? Har de en egen relation med Jesus? Det är ju vad vi önskar, mer än något annat, men hur får vi det att hända?

Jag tror inte det finns några enkla svar på den frågan. För det första är det inte vi som får våra barn att lära känna Jesus - det är Jesus som lär känna våra barn. Det är han som ger frälsning, inte vi. Vi kan ge alla rätta svar och servera allt på guldfat, och ändå väljer barnet inte Jesus. Vi kan ge alla fel svar och allt går helt åt skogen, men barnet väljer ändå Jesus. Så var det i mitt liv. Jag visste ingenting om att vara kristen, om Bibeln eller om vad det ens var att vara frälst. Visst, mina föräldrar trodde på Gud och det var inte konstigt att tro på Gud, men min relation med Gud var ett helt suveränt ingripande - inte från mina föräldrar - utan från Gud. Han räddade mig. Det är ju nåd, som det står i Bibeln. Och det var det för mig. Så är det för våra barn också.

Knappast!

Våra barn gör som vi gör, och inte som vi säger. Eller hur? Det där är så utmanande kan jag känna. Jag vill att mina barn ska se livet i mig, se Jesus, inte bara höra mig prata.

Det betyder att om jag vill se mina barn leva i lärjungaskap, så behöver jag själv leva i lärjungaskap. Inte bara prata om att älska Jesus, utan att det syns i mitt liv att jag älskar Jesus.

Gör det det? Syns det på mitt liv att jag älskar Jesus? Och om jag älskar Jesus kan jag inte sluta prata om honom. Och han finns med i allt jag gör ... Det är mitt uppdrag som förälder att förmedla Jesus till mina barn, berätta om honom, visa honom med mitt liv, ge alla möjligheter som jag kan tänkas komma på för att de ska få en möjlighet att välja Jesus. Sedan är valet deras.

Det är här böckerna kommer in i vår vision. Det är faktiskt inte alltid jätteenkelt att veta hur man som förälder ska berätta om Jesus. Hur bra är det inte då med en bok som hjälper till? Vi vill att våra böcker ska vara verktyg som hjälper föräldrar att dela tron med sina barn, verktyg som gör det lite lättare, verktyg som ger oss en bra grund för samtal och hjälp till att svara på frågor. Och jag tror också på berättelsens kraft, på hur mycket det vi läser påverkar oss.

När jag själv blev förälder letade jag efter böcker att läsa med mina barn. Jag hittade inte tillnärmelsevis så många som jag ville, och de jag hittade var alldeles för ofta samma bok om och om igen (Noas ark, Jona i valfiskens buk och Daniel i lejongropen för att vara exakt). Jag kände att det fanns väldigt många böcker om dessa teman - som förstå mig rätt, är bra! - men inte så många om äventyret i att känna Jesus, böcker som berättade om hur det faktiskt är att vara ett Guds barn, om svårigheter man möter som kristen, och hur man övervinner dem, böcker om Guds gränslösa kärlek och om barnets plats i Guds rike. Faktum är att det finns fler nu, och kanske har vi som förlag banat väg för dessa, förutom alla de som vi själva gett ut. Det är jag jätteglad för, eftersom jag genuint ser hur viktiga böcker kan vara. Det var de för mig!